Testamente

Fråga:

Min fru har gått bort, och hade två barn från ett tidigare äktenskap. Enligt vårt gemensamma testamente ärver jag hennes sommarhus som vi spenderat många somrar i tillsammans med "fri förfoganderätt". Kan jag i framtiden sälja eller ge bort sommarhuset hur och när jag vill, eller måste jag få något godkännande från hennes barn först?

Svar:

Om du har ärvt din fru med fri förfoganderätt innebär det att du får göra i princip vad du vill med den egendom du har ärvt, under tiden du lever. Du kan sälja, byta ut, ge bort eller helt enkelt konsumera upp den. 

Det finns dock vissa begränsningar som följer med den fria förfoganderätten. En begränsning är att du är förhindrad att testamentera bort egendomen. En annan är att din frus barn kan kräva kompensation om du under din livstid utan hänsyn till dem orsakar en väsentlig minskning av din egendom genom att ge bort den. Om sommarhusets värde utgör en stor del av din egendom, och du ger bort det, kan alltså din frus barn kräva att få ersättning för det. Om de gör det kan man, något förenklat, säga att de kompenseras genom att man låtsas som att gåvan aldrig skett när deras arv efter henne ska beräknas vid din bortgång.

Sammanfattningsvis har du, om du har ärvt  huset med fri förfoganderätt, rätt att sälja det utan att få godkännande från din frus barn. Om fastigheten utgör en väsentlig del av din egendom, och du ger bort den, kan det dock finnas grund för hennes barn att kräva kompensation för det när de ska få ut sitt arv efter sin mamma i samband med att du går bort. 

Fråga: 

Min kusin gick plötsligt bort och jag är den enda släkting han hade i livet. Han var inte gift och hade inga barn. Min kusin hade inte skrivit något testamente, men visst måste väl jag ärva honom eftersom jag är hans enda släkting? 

Svar:

Om en person avlider, och testamente saknas, fördelas arvet utifrån den arvsordning som följer av lagen. I lagen delas arvingar in i olika grupper som kallas arvsklasser. En arvsklass måste vara helt tom innan arvet går vidare till någon i efterföljande arvsklass. 

I den första arvsklassen finns bröstarvingar. Bröstarvingar utgörs av barn och barnbarn. Om den avlidne är gift och har gemensamma barn ärver däremot den efterlevande maken före gemensamma barn. Likaså ärver en efterlevande make om den avlidne är gift och inte har några barn. Särkullbarn, barn från ett tidigare förhållande, har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång.

Saknas, som i din kusins fall,  make, barn och barnbarn, går arvet vidare till den andra arvsklassen. I den finns föräldrar och syskon till den avlidne. Om arvet går till den andra arvsklassen ärver i första hand föräldrarna och i andra hand, om föräldrarna inte längre lever, den avlidnes eventuella syskon och syskonbarn. 

Du säger att din kusin varken hade barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn i livet. Då går arvet till arvingar i den tredje arvsklassen. I den tredje arvsklassen finns far- och morföräldrar och deras barn, dvs mostrar, fastrar, morbröder och farbröder till den avlidne. Om en far- eller morförälder är avliden ärver dennes eventuella barn sin avlidne förälders del. Kusiner ärver dock inte, och inte heller andra släktingar. Det betyder alltså att du inte ärver din kusin, trots att du var hans enda släkting i livet.

Om inga arvingar finns i någon av de tre arvsklasserna och inget testamente har upprättats, går arvet istället till Allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfonden är en statlig fond som förvaltar medel efter avlidna personer som saknar både legala arvingar och testamente. Medlen ur fonden används för att stödja projekt av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. 

Sammanfattningsvis gäller alltså att om din är kusin inte hade närmare släktingar dig, och inte hade upprättat något testamente, tillfaller arvet efter honom Allmänna arvsfonden.

Fråga:

Jag och min sambo har bott ihop i snart 40 år och vi har två gemensamma vuxna barn. Om jag går bort, hur mycket får min sambo ärva av mig då? 

Svar:

Eftersom du inte nämner något testamente i din fråga, utgår jag i mitt svar från att du inte skrivit något testamente. 

Sambor ärver inte varandra alls enligt lagen. Vill du att din sambo ska ärva dig är det därför nödvändigt att du upprättar ett testamente. Enligt den legala arvsordningen, som gäller när inget testamente finns, ärver i första hand dina barn och/eller eventuella barnbarn dig. I andra hand går arvet till dina föräldrar. Lever inte de, ärver istället i första hand dina syskon och i andra hand dina syskonbarn. Därefter far- och morföräldrar, mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Däremot ärver inte kusiner. Om inga av nu sagda släktingar finns, och du inte har upprättat ett testamente, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden. 

Fråga:

Vår dotter har brutit kontakten med oss. Hon vill inte ha något med oss att göra och vi har inte pratat med henne på flera år. Eftersom vi inte har någon kontakt med henne vill vi att hennes syster, vår andra dotter, ska ärva allt efter oss och att den dotter som brutit kontakten inte ska få ta del av arvet. Hur går vi tillväga för att åstadkomma det? 

Svar:

Genom ett testamente kan man välja att frångå lagens arvsordning, och på så vis åstadkomma att ens barn behandlas olika i arvshänseende. Ett barn har dock alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av det arv som barnet har rätt att ärva enligt lagen. Laglotten kan inte testamenteras bort, men genom att upprätta ett testamente kan en förälder begränsa sitt barns arv till att endast omfatta laglotten. Man kan också i sitt testamente helt exkludera ett barn från sitt arv. I det fallet behöver barnet begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott.

Svaret på frågan är alltså att ni, för att reglera arvet efter er, så att en av era döttrar får så lite arv som möjligt, måste upprätta testamenten. 

Fråga:

Jag skrev ett testamente för många år sedan. Mycket har hänt sedan dess och jag känner att jag ångrar vissa av de saker jag skrev i testamentet. Kan jag ångra mig nu? 

Svar:

Med tidens gång kan både livsförutsättningar, familjekonstellationer och relationer komma att förändras. Med det sagt är det inte säkert att det man en gång skrev i ett testamente är det man, vid en senare tidpunkt, önskar ska gälla den dag man går bort. Ett testamente är en levande handling som kan komma att behöva ändras med tiden.

Ett testamente kan inte göras oåterkalleligt. Det betyder att du som testator när som helst kan återkalla testamentet. Återkallande av  testamentet kan göras på olika sätt. Avgörande för att en återkallelse ska få verkan, är att det tydligt framgår att du, genom den handling du vidtar för att återkalla testamentet, tydligt visar att testamentet inte längre utgör din yttersta vilja. Återkallande kan t ex. ske genom att testamentet förstörs, rivs sönder eller slängs. Ett annat vanligt sätt att helt eller delvis återkalla ett upprättat testamente, är att upprätta ett nytt testamente i vilket man anger att det tidigare upprättade testamentet återkallas. 

Du kan också göra tillägg i ditt befintliga testamente. För att ett tillägg ska bli giltigt krävs dock att samma formkrav som ställs på testamenten i allmänhet är uppfyllda. Ett tillägg till ett testamente ska alltså vara skriftligt, och kräver både underskrift från testator och bevittning enligt den särskilda ordning som gäller för testamenten.

Du kan upprätta nya testamenten hur många gånger du vill. Däremot bör du undvika att ha fler än ett testamente som gäller samtidigt, eftersom det kan skapa förvirring.

 

Guldpartners - exklusiva rabatter

Resepartners

Partners

Visa fler partners >